Så fungerar pigmentceller och varför fläckarna kan vara svåra att bli av med?

Så fungerar pigmentcellen och varför fläckarna kan vara svåra att bli av med?

I huden har vi något som kallas melanocyter aka. våra pigmentceller. De producerar pigmentet melanin som är kroppens naturliga skydd mot UV-strålning. När huden utsätts för solljus skickar melanocyterna ut melanin som lägger sig som ett skyddande lager över cellkärnorna i överhuden. Det är faktiskt det som ger oss vår bruna ton i huden när vi solar och är faktiskt första tecknet på att melanocyterna tar skada då dom producerar melanin. Melanocyterna  kan överproducera för mycket pigment eller så skickar de ut det ojämnt. Det är då vi får pigmentfläckar.

Varför kan man inte bara "laga" en pigmentfläck eller pigmentcellerna?

Det beror på att melanocyter, precis som många andra specialiserade celler i kroppen, inte kan ersättas när de väl är skadade. Har en pigmentcell blivit överaktiv eller skadad, så går det inte att "återställa" den till normal funktion. Man kan däremot hämma aktiviteten och det synliga pigmentet och förebygga att nya fläckar uppstår. Det är därför man pratar om att kontrollera pigmentfläckar – inte bota dem. 

Om en melanocyt blir överaktiv, kan man:

• Bromsa produktionen (Tyrosinashämmare i hudvård)

• "ljusa" upp pigmentet som redan bildats (genom att avlägsna döda hudceller, kemisk peeling)

• Skydda huden från att bilda nya fläckar. (SPF, det kom inte som en nyhet?)

Men man kan inte ”återställa” cellen till sin normala funktion.

Och om melanocyten blir så skadad att den dör, upphör pigmentproduktionen helt i det området. Det resulterar i en ljus fläck – en så kallad hypopigmentering.

Det är därför vi ibland ser att:
➡️ Hyperpigmentering → övergår till hypopigmentering
…särskilt efter laser, inflammation eller långvarig solskada.

⚖️ Vad är skillnaden på hyper- och hypopigmentering?

💬 Det är jätteviktigt för mig att förklara detta för mina kunder, så att de inte får orealistiska förväntningar. Förståelsen för hur pigmentcellen fungerar gör också att det blir lättare att acceptera att det som försvinner på vintern, kan komma tillbaka när det blir sol och värme igen. 

Det handlar alltså inte om att vi har misslyckats med din behandling om pigmenten kommer tillbaka, tvärtom. Målet med behandling av pigmentskador och melasma är att göra området mindre utbrett, jämnare i tonen och mindre synligt i vardagen. Behandling handlar om kontroll, förebyggande och underhåll.

Men om någon lovar dig att pigmentfläckarna kommer försvinna helt, då rekommenderar jag dig att vända i dörren. För som du nu vet, går det inte att lova då cellen inte kan repareras. 

Det är inte bara solen som triggar pigmentfläckar

Solens UV-strålar är absolut den vanligaste orsaken till pigmentfläckar men långt ifrån den enda. Hormoner spelar stor roll i hur vår hud beter sig då hormonerna påverkar alla våra celler i kroppen, ja även pigmentcellen. En till grej många inte känner till är att värme i sig kan trigga pigmentering även om det inte finns UV-strålning närvarande.

Så om du älskar:

• ☀️ Varmt klimat

• 🥵 Varmt vatten, exempel när du rengör ansiktet. 

• 🔥 Bastubad

• 🧘♀️ Hot yoga

• 💨 Het ånga i ansiktsbehandlingar

…kan det vara bra att veta att dessa aktiviteter kan aktivera dina melanocyter, särskilt om du har en hudtyp som redan är benägen att bilda pigmentfläckar. Därför väljer jag ibland att undvika ånga på vissa hudtyper med tendens till pigmentering. 
Psst... Det är inte ånga som öppnar porer, det är syror som aboslut bäst löser upp talget och förbereder huden inför en portömning.

Olika typer av pigmentfläckar

Alla pigmentfläckar är inte likadana. Faktum är att det finns flera olika typer av pigmenteringar men här är några av dom jag tycker ni ska känna till:

• Solfläckar (lentigo solaris): Dessa uppstår efter långvarig solexponering och syns oftast först senare i livet. De kallas ibland åldersfläckar och sitter ofta i ansiktet, på händer eller dekolletage.

• Postinflammatorisk hyperpigmentering (PIH): Vanligt efter akne, sår eller inflammation. Fläckarna är ofta mörka och kan ta tid att blekna. 

• Melasma: En hormonellt betingad pigmentering som ofta dyker upp under graviditet eller vid användning av p-piller. Sitter vanligtvis symmetriskt på kinderna, överläppen och pannan.
  

• Horis nevus: kan påminna om melasma i utsende men är nästintill omöjligt och behandla. Finns enstaka kliniker i världen som behandlar dessa med laser, men jag ber dig om att vara försiktig om du har fått detta diagnoserat. Vanligast hos personer med asiatisk eller mörkare hudtyp och sitter djupt ner i huden (dermis).
  

• Fräknar (efelider): Genetiska pigmentfläckar som ofta blir tydligare i solen. De är helt naturliga och för många en charmig del av identiteten.

Pigmentfläckar är i de allra flesta fall ofarliga och rent estetiska. Men om du märker att en fläck ändrar färg, form, växer eller börjar blöda? Då bör du alltid söka professionell bedömning hos en hudläkare som kan snabbt avgöra om det rör sig om något som behöver utredas vidare.

Pigmenteringar styrs till stor del av genetik, det vill säga våra arvsanlag. Ju ljusare hudton desto känsligare är huden för UV-strålning och skador från överaktiv pigmentproduktion, eftersom ljus hud innehåller mindre melanin som är hudens naturliga skydd.

Hos mörkare hudtyper är risken för hyperpigmentering efter inflammation (PIH) ofta högre medan ljusare hud istället har en högre risk för solskador och ojämn melaninproduktion.

Melanin fungerar som ett naturligt UV-filter och när du med en ljusare hudton blir brun så är det din första varningssignal på att din hud tar skada och försöker skydda sig själv.

Se Del 2 och Del 3 för mer information om hur du kan behandla dessa olika tillstånd.